Rycket

...fick jag igår. När allt var klart på hemmafronten med ridning, promenad, stallgöra, städning m.m, dvs det som görs var dag, så besöktes Helsingborgsfestivalen en stund. Smart drag att göra det när det regnade lite och blåste, kom fram överallt. Såg att de skulle ha bra artister vid stora scenen, bla Star Pilots. Jag gillar dem, det är något visst med piloter:). Det verkar kvitta om man är ung eller gammal tjej, tant, whatever, de går alltid hem. Kan undra varför, för ingen vill ju ha krig, för det är krigspiloterna som smäller högst hos det kvinnliga släktet. Säger bara Tom Cruise, "Top Gun"!!!De som kör charterflygen är inte fullt lika intressanta, även om de också är tjusiga i sina uniformer. Ähh, hur som helst, det blev aldrig att jag stannade kvar och glodde, fick nöja mig med att lyssna via Youtube:(. Såg i tidningen i morse en av våra nyexaminerade elever stå och få en "high five" med en av Star Pilots killarna! Häftigt, men så nära har jag aldrig varit en scen, är livrädd för att bli klämd, så en "high five" hade jag fått klara mig utan i alla fall, hahaha, tanten har talat:D

Men det var inte det som var rycket. Nej, nej, nej. Vi satt och tittade i Iphonen, efter festivalbesök, för att tvista om hur lång tid det skulle ta att gå från hemmet till Arild. Enligt phonen skulle det ta ca 1h och 50 min. Icke sa Nicke, hävdade på det bestämdaste att den sträckan gick man lätt på mindre än 1 1/2h. Så för att få slut på diskussionen, som var helt meningslös, eftersom jag var helt säker på att jag hade rätt (som vanligt), var det bara att ta på sig promenadskorna och börja gå sträckan. Så sagt och gjort, i störtskurar och blåst var det bara att kneta på. Ja, vad säger man, klart jag hade rätt! Det tog 1h och 10 min!!! Och det var gött, så himla gött när det var gjort! Ibland är det riktigt kul att få rycket, skoskav kan man leva med...