Läser just nu "Sinuhe, Egyptiern", en skönlitterär bok som handlar om det forna Egypten när faraonerna avlöste varandra. Sinuhe är läkare åt bla Farao själv och får resa runt och uppleva både det ena och andra. Mest en massa hemskheter, krig, maktspel etc, dvs det gamla vanliga, så det har fortsatt vara även efter Egyptens herravälde. Människan har i alla tider använt sig av diverse hemska metoder för att få makt. Tänk bara att man under Sinuhes tid offrade unga vackra begåvade människor, på ön Kreta, till en gud som befann sig i en underjordisk labyrint. Prästerna lurade i dessa unga utvalda att de, när tiden var mogen skulle få leva tillsammans med den store guden, i stor ära och rikedom. För att förbereda sig på det fick de inte röras av någon annan, utan de skulle orörda träda in i "paradiset". Väl därinne väntade ond bråd död och intet anande trädde de frivilligt in. Allt för att prästerna skulle ha folket i sin makt och kunna lova och bedyra Kretas välfärd, så länge som guden tog emot dessa unga vackra varelser.
I boken får man också ta del av den tortyr som människor utsattes för, vilka straff som förekom och det lidande det skapade. Metoderna skilde sig åt beroende på vilket folkslag och land Sinuhe besökte, men gemensamt var att de var groteska, lika groteska som de metoder vi hade under bla häxjakten här i Sverige under 1600-talet.
Ett kort ögonblick så känner man en lättnad över att det inte är så längre, att vi har ett annat rättsystem, i varje fall, här i Europa och andra delar av världen, som fungerar helt annorlunda. Man har då oerhört svårt att fatta att vissa tortyrmetoder kvarstår i ganska stor utsträckning i några andra länder. Detta bidrar till en viss upprördhet, då jag dessutom, mitt under läsningen av de gamla egyptiernas metoder, råkar se en liten artikel, i gårdagens tidning, om en kvinna som skulle bli straffad för otrohet genom att stenas ihjäl. Nu väckte detta förmodligen protester, för ledaren för landet deklarerade att kvinnan inte längre skulle stenas som straff, utan hon skulle avrättas på annat sätt... Tänk att detta är nutid, i det moderna 2000-talet som människan fortfarande använder metoder, som man i fåfängans ögonblick tror tillhör historien.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar