Anki o Kalle mumsar under rhododenronen!

Härliga Skåne, när solen väl är framme. Visste ni att raspen luktar underbart. Gott, med god lukt ute. Ahh

Storken

Helt underbart, storken är tillbaka och har i vilt tillstånd byggt ett hägn ovanför det tillverkade storkhägnet, som är "nerlagt". En liten unge tittade fram ur det gigantiska boet. Fantastiskt. Försökte föreviga det hela via mobilen, men det går inte att zooma med denna hightecvara. Fy, därav inget kort på denna sida på den söta storken, eller rättare sagt, pampiga:):)

Idioter

Ja, jag skriver faktiskt "idioter", som rubrik. Vad menar jag med det då, ja, det kan man undra. Är så trött på dessa personer som hade behövt ta om sitt körkort. I vilket avseende då? Jo, det gäller när man rider ute och dessutom på en liten liten byaväg. Den fungerar tydligen som genväg för vissa gubbar och tanter. Blev nästan överkörd av en tant häromdagen, som tog en kurva mot mig och hästen på två hjul. Detta trots att jag vilt gjorde tecknet för "nedsaktning". Hon såg ut som en fågelholk i fejan. Fattade hon inte att vi alla var ca 50 cm ifrån en fruktansvärd olycka.

När jag då tröttnar och vänder för att på samma lilla lilla byaväg ta mig hemåt, möter jag en gubbe med tomt släp efter bilen. Någon som hört hur tomma släp låter när det kommer en håla eller bula i vägen? Näähä, men ni som varit med förr vet att det låter som om några elefanter kommer i fullt sken, helt okontrollerade. Förvånad när jag skriver att inte heller han förstod tecknet som jag denna gång lugnt försökte förmedla. För att vara på den säkra sidan, gasade han upp lite extra för att snabbt komma förbi den urtidsvarelse jag tydligen satt på. Blir så in i ...förbannad. Detta handlar om en liten väg, vid vilken vår gård ligger och där vi själva ombesörjer vägavgift. Dessa genare kan dra åt pipsvängen om de inte har trafikvett till att köra lugnt. Var glad att barnen inte var ute, ännu en tanke som gör mig mer, mycket mer, än upprörd.

Uppfinning

Haha, återigen skulle jag vilja ha en dammsugare som man sätter på ryggen från det man stiger in genom dörren, speciellt när gräset är nyklippt och barnen har spelat fotboll ute på gräsmattan. Är så lycklig för att de har ett intresse och är ute och rör på sig, tro inte annat. Men det är samtidigt skönt att ha gräset ute och gräsfritt inne och det blir det endast då dammsugaren kommer fram. Så fram med den ljudlösa, mer effektiva dammsugaren, som du lätt hänger på dig i ett litet bälte och med ett stort "slurp, slurp", så är gräset och annat som kan knastra under fötterna borta. Du tar den med dig var du än ämnar gå i huset, så naturligtvis måste den vara bekväm att bära. Ännu bättre om den samtidigt kan ge lite nackmassage. Ahh, att kunna förena nytta med nöje. Så, nu har jag givit idéen, nu är det upp till uppfinnaren. Så varsågod uppfinnaren, men när du begär patent, glöm inte att det var min idé, med tanke på att du kommer bli rik. Tjoflöjt...

Goa gubbar...

Säger bara Perstorpsgubbarna, de är fantastiska. Vilket engagemang de visar och vilken kunnighet de besitter,efter alla dessa år då de sett ryttare och hästar hoppa bana efter bana. De supportrar och stöttar, vilket man som banbyggare behöver. Det är inte alltid lätt att möta sk ponnyföräldrar mitt upp i allra värsta tävlingshets, när nerverna dallrar och barnet visar prov på egen vilja och ponnyn kanske inte alls tycker att den vill hoppa just denna dag. Då är det gott att ha dessa gubbar runt sig, för de tar fasta på det positiva, de hör de vänliga kommentarerna från föräldrarna, de ser "de facto". Sedan är de rysligt händiga, mitt mäthjul gick sönder och en av de yngre "gubbarna" lagade det lätt som en plätt, samme man fixade även mätbandet som trasslat sig rejält, något man som lätt uppjagad banbyggare inte har tålamod att ta itu med. Man blir bara tvärarg och ännu mer stressad, men det löste sig perfekt. Tack, tack!
   Det måste kännas underbart att vara händig och lätt kunna fixa i till synes omöjliga saker. Att vara snickare och allmänt händig visar sig vara en stor fördel angående mycket, kan säga att jag aldrig förut haft en så välinmätt och spikrak kombination, de två vi byggde var fläckfria och det gick dessutom på nolltid, vilket passar mig perfekt, förstås. Så tack alla gubbar i Perstorp, unga som gamla för all hjälp i helgen!

Suveränt...

Säger bara WOW, till våra fantastiska ungdomar, som ikväll ordnat en fest för oss, deras lärare. Vilket kalas de bjöd på. Temat för kvällen var: "tvärtom", dvs alla killar skulle vara tjejer och tjejerna skulle vara killar. Helt underbart att se sina kollegor gå in för temat med liv och lust.

Allt till festen hade de ordnat själva. Man blir överväldigad, glad och får energi. Trerättersmenyn gick inte av för hackor, till förrätt serverades en toast med avokadoröra, måste få receptet! Till huvudrätt kom det in hasselbackspotatis med kycklingfilé och senapssås, så gott! Efterrätten, mums, en favorit, glass med varma hallon och chokladsås. Kan det bli bättre!

Som om detta inte var tillräckligt, så hade dessa glada ungdomar även förberett underhållning på hög nivå, bla kan nämnas egenkomponerade texter och låttexter. Vi fick även ta del av deras egen underhållning vid tex nyår, ja, vi låg dubbelvikta av skratt. Så glad att kameran var med. Detta var tvunget att förevigas.

Tack tack ni duktiga ungdomar, våra elever, som gjorde det här för oss. Det värmer och blir ett oförglömligt minne!

Examenstider och skolavslutningar börjar så sakteligen närma sig.

Livet

Skulle vilja sända några tankar till två personer, varav en precis gått bort och den andra tog adjö för ca ett år sedan. Dessa två var två riktiga personligheter och ställde upp av hela sitt hjärta, helt ideellt för sin förening, Perstorps Kör och Ryttarförening. Det känns tungt att åka och bygga bana i helgen och veta att dessa två inte kommer att möta upp. Det gör att gråten sätter sig fast i halsen. Tänk att ha jobbat och slitit hela sitt liv och när man väl går i pension med planer på att förverkliga vissa saker, så tas livet ifrån en. Samtidigt blir vi påminda, återigen, om livets förgänglighet, vilket är jobbigt. Men livet, det går vidare oavsett vad som händer, för det är så det är.

Men jag vill i varje fall säga tack till dessa två hjältar ute i Perstorp, utan er hade ryttarföreningen inte varit där den är idag och varit under er tid. Tack för all glädje ni spred och för all stöttning. Önskar er all lycka upp i himlen och tänker verkligen på era anhöriga.

Kram från mig

Mat, ahh

Vi träffades, några kollegor, onsdag kväll och åt mat, mat och åter mat. Hade en liten knytis. Känner att jag ligger duktigt i lä, på matlagningsfronten och i entusiasmen i att laga mat. Men mina kollegor, wow, vilka godsaker de gör. Ligger däremot inte i lä när det gäller att käka krubbet, så gott. Hör här: spenatdipp, toppen, toppen, västgötaostpaj, mums, mums, fyllda auberginer, fint, fint m.m. Får ju inspiration till nya recept! Kalas. Efterrätten, lätt som en plätt, himmelskt gott, ett måste att bjuda på här hemma. Grädde, yoghurt och krossat toblerone blandas. Används som dipp till frukt. Jamma, lägger sig gott runt magen.

Kände mig själv så huslig idag, blev så klart inspirerad från onsdagskvällen. Så köpte färsk vitkål, klippte den,blandade med kryddor och creme fraiche, detta att ha som komplement till middagen. Barnen jublade...inte. (men det var gott, och nyttigt, inte att förakta).Oj, oj så avancerad man blivit. Kanske blir en husmor av mig med.

Tur att uteplatsen är färdig, så man "nästan" kan sitta ute i denna snålblåst, och det ska vara maj månad i Skåne. Fatta, de har 23 grader i Luleå!!!

Frispel

Frispel kan stå för mycket. Idag höll jag på att få ett klassiskt frispel när jag för tredje gången bad(?) samma elev att stänga av musiken på sin dator. Hade väl något i blicken sista gången och kände hur foten var på väg in i väggen i ren ilska, så det spelades inte mer den lektionen. Tur man är så stor nu, haha, så man kan behärska sig, haha, hade ju bara skrämt eleverna om jag, vuxen, ett föredöme (hoppas man ju) hade börjat sparka i en vägg. Omoget, mycket omoget, så tur att jag just i ögonblicket var mogen. Det förväntas, eller hur... Men ibland blir man tokarg och ibland behövs det att man får näst intill ett litet frispel. Fast imorgon ska vi se ett annat "Frispel", vilket innebär att elever framträder i ett större sammanhang och vad jag vet har vi med två otroliga talanger från vår skola. Ska bli riktigt kul att se dem.

Förresten, nya Wc gelen luktar fräscht, men om den är mer effektiv mot kalk, tja inte vet jag, men doften finns där, alltså rätt doft, god doft. Det vill man så klart ha...

Va, men Nä!

Att visa häst har blivit ett kapitel för sig. En riktig toppentjej från Luleå skulle kommit för två veckor sedan och tittat på en pålle. Fine, ett askmoln var i vägen, inget att göra. Sagt och gjort hon bokade om och kom nu i helgen istället. Toppen, nu skulle det bli visning i dagarna tre, allt klappat och klart. Får ett sms på fredagsmorgonen med beskedet "att nu sitter jag på planet på väg ner". Great, planet har avgått. En sista check på hästarna innan jobbet kallar (vi snackar tidig morgon). På kvällen händer det, som inte får hända,  något stämmer inte med pållen. Tar ut  från boxen, tempar - feber, leder till apati, leder till aptitlöshet. NEJ!!! Blir sämre och sämre, har fått alla influensasympton som unghästen hade för fjorton dagar sedan. Tror knappt det är sant, hjälp. Vet att nu börjar vakandet igen, att spruta in flera liter vätska genom munnen, olja, medicin etc etc och, vaka, vaka, passa, passa. Vad gör man och säger till denna trevliga tjej som kommit för att titta, genom hela Sverige dessutom, en tjej som är klippt och skuren för hästen. Som har lagt alla dessa pengar på flyg, hotell etc och så står hästen där, helt sjuk. Mardröm, mardröm, man mår ju sämre än en urvriden trasa(som åtminstone kan lukta Ajax, hahaha).

Men tänk att det finns så kloka och sympatiska människor som denna norrländska tjej. Hon förstod till fullo och var med i allt vårt arbete med hästen. Någon ridning blev det inte mycket med och det känns i hela maggropen att inte kunna visa upp denna strålande stjärna till häst. Det är rätt typiskt, eller, ja, alltihop, fast ändå vad man skulle kunna räkna med, för vi pratar ju om hästar. Till saken hör att denna häst aldrig varit sjuk och då menar jag aldrig. Så det gäller att få perspektiv på tillvaron, tjoflöjt, hur lätt är det då? Men visst det funkar. Att planet sedan blir inställt för henne på hemresan med en väntetid på 5 h, var väl bara inräknat i allt det andra. Jag säger bara: "heja denna fantastiska tjej, som förhoppningsvis kommer att få en lika fantastisk häst till sin vän". Fast ännu återstår några dagars vakande och det gör att "urvriden trasakänslan kommer att hänga kvar ett tag till", fast nu finns lusten att slänga den och hänga trasan på tork i skurhinken och låta den återhämta sig för nya tag. Haha, ja grunna på om detta var en metafor, ni som vet.

Lurad?

Som den rengöringsfreak man är, så har man förstås helkoll när det anländer nya godbitar till den sk "renhållningshyllan" i affären. Ska så klart prova den nya Wc rengöringen som bla kallas "Aktiv Gel", men blev lite fundersam när jag kom hem och såg att det även på den "gamla" stod ordet "gel". Vadå aktiv? Kan gel vara mer eller mindre aktivt? Svårt att veta, är ju inte naturvetare. Men oavsett, ska bli spännande att prova, inviger den imorgon, är lite väl sent nu. Hoppas mest på att den luktar riktigt gott och fräscht!!!
För det var det här med goda dofter, mmm...

Förälder

Tänk vad man trodde barnuppfostran var enkel innan man själv fick barn. Det var väl bara att säga till den "lille ungen på skarpen", det skulle väl ändå inte vara så svårt, nu när han/hon betett sig illa igen. Vojnevojne, hur lätt är det som förälder, då man står framför den man älskar mest i hela världen, när tårarna väller fram på barnet, för vederbörande sagt eller gjort något dumt, att alltid reagera förnuftigt?  Aj, aj vad det smärtar i hjärtat när ens älskade barn gråter, på riktigt och inte av ilska eller fejkat, för det kan de ju det också. Det gäller att skilja på nyanserna. Så på tal om nyanser så har själva begreppet barnuppfostran uppnått en annan dimension.

Som pedagog har det varit nyttigt på många sätt att själv ha fått barn, en helt annan förståelse har byggts upp kring hur det kan vara att befinna sig i föräldrarollen.