Har precis läst den omtalade "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann" av Jonas Jonasson. Den var mycket riktigt bitvis full av undertryckt humor. Man började skratta, men samtidigt fastnade skrattet lite i halsen när man såg nästa scen framför sig. Tänker bl a på (för er som läst boken)när elefanten lydigt satte sig på plats, intet ont anande att det låg en illa tilltygad person därunder.
Den är riktigt underfundig, då man tillsammans med Allan får göra en tidsresa på närmre hundra år och på vägen möter diverse världskända historiska personer. Ett roligt och spännande författarperspektiv. Väl värd att läsa.
Satte därefter i gång med "Matilda" av Roal Dahl, vilken några av mina elever i engelska ska läsa. Även detta en bok med mycket humor, men med en högst allvarlig underton. Man ler tillsammans med flickan och man skrattar åt författarens skildringar av både föräldrarna och den elaka rektorn Mrs Trunchbull. Samtidigt blir man lätt upprörd som vuxen av att läsa denna ungdomsbok, för de facto, det finns barn med liknande förhållanden, dvs föräldrar som helt struntar i dem. De får lita till sin egen förmåga, vilket även Matilda gör, som är enormt överbegåvad och besitter fantastiska egenskaper, som även kan bli kusliga. Ska bli spännande att se hur eleverna uppfattar boken, dvs humor och fantasi kontra en verklig aspekt.
Nu är det då dags att plöja några relativt nyinkomna ungdomsböcker (för mig i varje fall). Har börjat med "Jag finns" av Maja-Maria Henriksson. Klarar knappt av att läsa den. Den skildrar en mobbing som är så grov och kränkande så hela innanmätet vänds upp och ner när man läser. Dessutom lär den bygga på författarens egna uppväxt. Hur hemskt som helst och som vanligt skildras skolan som en enda stor nördklump. Lärarna gör ingenting utan blundar allt vad de orkar. De vågar inte konfrontera eller diskutera. Lika illa ställt är det med tösens mamma. Jösses, blir hur upprörd som helst när jag läser den. Måtte den ha ett hyfsat slut och måtte det inte finnas kvar en enda skola i detta land, där sådan här mobbing går obemärkt förbi. Ja, återstår att se hur den slutar. Fy sjutton, säger jag. Fy sjutton, vad hemsk den är!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar