Hehe, ge mig en karta och jag går vilse:) Orientering på Kullaberg och eleverna slår mig med häpnad. De kan ju läsa kartan. Själv är jag duktigt ointresserad, vilket leder till att jag kommer fel, så klart, och hamnade denna gång någonstans vid Håkull. Några kilometer ifrån anvisade platser. Men, tänk efter, det kunde ju kanske vara en elev som gått vilse där och den eleven skulle så klart bli jätteglad om jag dök upp. Eller hur? Men oavsett, jag fick ett fint foto, ifrån den så kallade "förlovningsplatsen". Man ser havet och kan även se en del av Danmark. Läckert! Var dock mindre läcker när jag fick springa (och då menar jag springa) x antal kilometer för att återigen vara på samma "bana" som eleverna. Kände desperationen komma krypande ett litet slag, då jag påminde mig själv om att jag dessutom hade ett möte att passa på skolan. Hade varit lite pinsamt om de andra lärarna fått hämta sin kollega.
Nåväl, var rätt svettig, men lycklig då jag äntligen hörde elevernas tjut, då de trodde att de blev jagade av en tjur i kohagen. Kunde då gå in som "räddaren" i nöden och fullfölja mitt uppdrag. Såg en massa kor som lojt höjde på sina huvuden och inte ens orkade säga "mu", men sa tufft: "Följ mig, jag tar hand om tjuren" hehe.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar